Jag är så jävla arg, så jävla arg så jag skulle kunna explodera. Ska försöka inte göra det...
Jag har fått leva med att höra hur duktig min bror är på sin jävla hockey och fotboll hela livet. Varenda jävla match så ska både mamma och pappa berätta vad han gjorde som var så bra. Han är ju duktig, de säger jag inte att han inte är, men jag då? När fan ska jag få höra att jag faktiskt är duktig på nånting. Och om ni inte tycker de så kan ni väl förfan ljuga då och säga att jag kan nånting. Ärligt talat så vet jag själv att jag är duktig på vissa saker, men de vore ju lite kul o få höra de nån gång också. Samma med lillasyrran, hon är också duktig men har alltid hamnat i skymundan för brorsan.
Sen när jag nu säger detta, att det inte kanske bygger upp det bästa självförtroendet, nej då är de synd om den här personen istället. För jag säger väl aldrig att h*n gör nånting bra, och jag vill bara ha massa saker, och h*n har ju inga pengar att ge mig. HALLÅ? vrf i helvete ska jag säga till den här jävla människan att den är så duktig om den inte säger de till mig, de är ju trots allt inte jag som är äldst och visast! Och dom där jävla pengarna, jag har ALDRIG blivit arg när h*n sagt att h*n inte har några pengar, men tycker väl ändå jag kan få fråga om jag inte har några själv...

Iallafall har jag aldrig varit såhär förbannad i hela mitt liv, för jag har även fått höra att det kanske är dags att börja "göra" nånting om dagarna. Dom har väl ingen jävla aning om vilken gymnastik jag håller på med? ;) hahah. nej usch skoja bara.. Ska ta mitt svullna ansikte efter alla tårar och ta och lägga mig nu, hoppas jag muntrar till tills i morgon. 

Godnatt godingar!